PFC-BLOGGEN

På lördagseftermiddagen tog man en längre powernap och höll nästan på att missa middagen med 10 minuter, men både mat och efterrätt fanns kvar och blev över när man kom till restaurangen. Humöret var på topp och tankarna som nog de flesta i Örebrolaget funderade över var hur bra är man egentligen då man vinner med så stora siffror, det skulle morgondagen få utvisa.

Goalkeeper # 1
Mästarvillan
Efter lördagens matcher så bestämde vi oss för att gå till mästarvillan för att kolla på Eurovision av någon okänd anledning, själv satt man där som ett frågetecken medan många av grabbarna njöt av låtarna som var mer skrämmande än bra. Själv så orkade jag inte stanna kvar och gick tillbaka till rummet för att ta det lugnt och äta Oreo-kakor. Även Jimmy och Henke valde att lämna mästervillan tidigare än alla andra.

Så var det äntligen dags för SM-slutspel. PFC som redan var i final four väntade på att kvartsfinalerna skulle spelas för att se vilka man skulle få möta. Snacket hade redan börjat gå om laget från Örebro som spelade en bländande fotboll och såg ut att vara en av favoriterna. Men i semifinalen skulle man få möta Naprapathögskolan 1, ett lag som skulle visa sig vara riktigt starkt.

Goalkeeper # 1
Semifinalen

I semifinal så stod Naprapathögskolan 1 för motståndet, ett lag som hade fått förstärkning med ett par nya och fräscha spelare. Matchen var jämn länge då båda lagen hade många lägen och även några ramträffar från båda lagen. NPH ville vinna matchen och skickade upp en lång forward som ställde sig framför mig och de började mata upp långbollar, som ni vet nu så är jag inte en riktig målvakt och fick stora problem med denna taktik som NPH hade, och till slut efter att inte lyckat boxat iväg bollen så långt så kunde en NPH spelare få en drömträff på volley och bollen satt bakom mig i nätet. Nu kändes det väldigt tungt, skulle vi åka ut i semin efter det fina spelet vi hade och skulle det vara pga att jag stått i mål…? Svaret var länge negativt för vår del och jag tror att de flesta kände att det här kommer bli svårt. Jag försökte pusha upp laget och ville att de skulle sätta press då jag såg långbollarna som mer farliga än frilägena. Men i matchens sista minut så blev Jimmy fälld i straffområde och domaren blåste straff, en viktig straff som Alexander Gustafsson a.k.a Acke kunde kvittera på. Nu var det dags för 10 min golden goal, men vi behövde inte så långt tid, 1 minut räckte för oss att slå in segermålet. Christopher Mörlin lyckades vinna boll på mitten och spela ut den till Simon som osjälviskt spelade bollen till en fristående Sebastian som kunde enkelt lägga in bollen i öppet mål. Det jublades hårt och själv så sprang man över hela plan för att ge målskytten en kram. Nu var finalplatsen säker.

PFC hade hållt för favorittrycket, man hade klarat av sina egna förväntningar också om att minst ta sig till final. Nu när finalen var ett faktum väntade där ett revanschsuget Bosö IF. Laget som man i gruppspelet fått en kollektiv kollaps och som PFC utklassat, hade höjt sig betydligt och lyckats i sin semifinal vinna mot StiL från Luleå med 4-2. Nu återstod bara en match i detta student-SM, en match som skulle utse de svenska studentmästarna i 7-manna.

Goalkeeper # 1
El grande finale
En final mot ett Bosö IF som hade tagit in många nya spelare och hade bara gått igenom slutspelet för att ta revansch mot ett PFC som tidigare hade vunnit mot dem i gruppspelet. Ett slitet PFC som hade en spelare skadad och resten trötta ställde upp stolt i finalen för att vinna och komma ut med huvudet högt. Snacket före match var att vi skulle göra det som krävdes för att vinna och ge allt. Inga onödiga moralkakor, ingen rädsla, inga svagheter skulle stoppa oss nu, allt handlade om kvalitéerna, viljan och passionen vi hade. Matchen drog igång och det var Bosö IF som stod för anfallen, under första 7-8 minuterna så lyckade deras nya stjärna på topp komma loss 5-6 gånger och lyckade även göra 2 mål på dessa lägen, men inget var klart, PFC skulle inte lägga sig för att vi visste att vi var dem riktiga vinnarna och tänkte visa det. Nu tog vi över och satte press på Bosö som för dagen hade Buffon i målet verkade det som. Några minuter innan halvleksvilan så lyckades vi få en straff och nu skulle det vända, men så blev inte fallet då den spökliga målvakten lyckades rädda Ackes straff.  Men vi vek oss inte, inte det minsta, för att vi hade med oss ett gäng killar som trodde på varandra, som trodde på att vi kommer gå hela vägen. Vi hade med oss spelare som inte tänkte på att förlora utan den enda tanken som fanns i huvudet på våra grabbar var att vi skulle vinna. 1 minut innan halvleksvilan så lyckade Sebastian nicka in reduceringsmålet och PFC var ett steg närmare guldet.

Andra halvlek började som första slutade dvs med ett sjukt taggad PFC som var anfallsglad. Tiden gick för Bosös fördel men det fanns fortfarande ingen rädsla hos någon att vi kanske skulle förlora utan vi fortsatta kriga mot ett Bosö som slet minst lika mycket för att inte släppa in kvitteringsmålet. När det återstod ungefär 10 minuter av matchen så lyckades vi få in kvitteringen efter att Henrik tryckt in bollen under nättaket. Nu var det dags för Bosö att anfalla, en hemmapublik som hade hejat på hemmalaget hela matchen var tysta och nervösa nu och hoppades på ett avgörande mål av hemmalaget, men jag tillsammans med resten av laget hade blivit som en vägg för dem, de kom ingenvart. Nu återstod det knappt 2 minuter och vi får ett perfekt frisparkslägen och Acke som även under senaste tiden gått under namnet ”Divan från Vingåker” tog steget fram för att avgöra matchen, en revansch mot samma målvakt som tidigare räddat hans straff. Divan från Vingåker tar klivet fram till bollen och klipper till… hela publiken blir så tysta att man kan höra en nål falla tills jublet från alla parsare ändrar ljudnivån kraftigt, divan hade gjort det, han satte bollen bakom en chanslös ”Buffon” och vändningen var ett faktum. Men det återstod 1 minut, en väldigt tung minut som Bosö ville utnyttja för att kvittera. Några inkast och långbollar senare så stod plötsligt två Bosö spelare helt fria framför mig… Nu hade jag chansen att glänsa lite, men jag var för långt ifrån spelare så jag fick chansa, i det ögonblicket som spelare kollar ner för att kolla på bollen så började hoppa mot honom och innan han visste nått mer hade jag lyckas får bort bollen från farozonen och bollen hamnade framför en Simon som dribblade bort matchens sista sekunder. PFC kunde därmed ta sitt andra SM-guld inom studentidrottens värld.

PFC hade gjort det som få är förunnat, man hade tagit sitt andra SM-guld. Efter ett riktigt tufft slutspel där man i både semifinalen och finalen fick kämpa och ge 100% för att visa vilka som ville vinna mest. Vi vill passa på att tacka silvermedaljörerna Bosö IF och även bronsmedaljörerna Naprapathögskolan 1, som i en målrik match om tredjepris mot StiL från Luleå lyckades knipa tredjeplatsen. Det var en helg med mycket glädje där harmonin i truppen var på topp och alla verkligen krigade tillsammans för att ta hem guldet till Örebro.  Helgen bjöd förutom på mycket fotboll även många skratt och mycket glädje även utanför planen, men aldrig var nog glädjen så sor som direkt efter slutsignalen i finalen.

/Ata och Sebbe