PFC-BLOGGEN

PFC leder serien med endast tre poäng före både tvåan och trean som ligger på samma poäng. På fredag möter man Brickebacken på hemmaplan i ett viktigt derby.

Gårdagens träning var kanske den första riktigt bra under hösten för PFC:s del. Med 16 stycken spelare blev det rekord för höstsäsongen, där antalet tidigare i sommar legat på i snitt ca 8 stycken.

Under veckan kommer PFC att jobba med att dela ut lite reklam för Örebro Universitets Idrottsförening, ÖUIF. Idag delade Ata, Sebbe, Niklas och Robban ut sin del i det fina vädret.

Hoppas det flyter på lika bra för er andra!

Nu har PFC mött två av tre topplag under en svår sommarperiod. Nu återstår på papperet något lättare matcher. Däremot så handlar det nu inte endast om att vinna utan verkligen försöka visa för sig själva att man kan göra det med marginal. Imorgon möter man Yxhult borta, en match där det gäller att fortsätta hålla avståndet till tvåan samtidigt som Yxhult kämpar för att inte hamna under nedflyttningssträcket.

För PFC gäller det att vara 100% fokuserad och främst att ta tre poäng, sedan handlar det också om att utöka sin målskillnad och även försöka hålla nollan.

Forza PFC

Den frågan kan man ställa sig efter den gånga omgången mot Sköllersta IF 2. Deras A-lag spelar i division 3, 7-3 = 4, alltså fyra divisioner högre upp. När vi värmer upp så kommer en lagkamrat fram och säger att han känner igen flera av motståndarna och att de definitivt spelar i division 3. Enligt reglerna nu så får A-laget använda sig av fem stycken spelare från sitt A-lags senaste omgång i sitt B-lag. Men varför ska man då ha ett B-lag om halva laget ska bestå av A-lagsspelare och ännu fler från A-lagstruppen kan delta i B-lagsmatcher, har man inte för tunn trupp då?

I veckan var jag hemma ovanför Sundsvall och kollade på en division 3-match. Matchen var mellan ett av seriens topplag mot ett mittenlag. Då topplaget för övrigt är en sammanslagning av min moderklubb, så hade jag lite koll på deras lag. Därför viste jag också att de hade värvat ett par spelare från division 2, alltså från en division högre upp. Matchen vann favoriterna med hela 5-0 där en av spelarna som också var ett nyförvärv från endast en högre division gjorde fyra mål och en assist. Året innan hade alltså denna spelare spelat endast en division högre upp.

I matchen mot Sköllersta vet vi att de hade några stycken från deras A-lag var med. Var det fler eller färre än fem från deras A-lag får stå för dem. Fast av alla matcher i årets division sju har jag nog inte spelat mot spelare som uppträder så väldigt omoget på planen. Detta med tanke på att vi inte mötte något juniorlag, utan för att klubben borde kunna ha professionellare spelare när man nu spelare i en riksserie. Det är inte några ursäkter för att de tog poäng från oss, för vi hade matchen i våra egna händer och lyckades inte avgöra och oavsett om vi vunnit hade jag känt samma sak. Frågan jag ställer mig däremot är, hur lyckas inte ett lag som tydligt består av ett antal division 3-spelare inte vinna mot ett division 7-lag? Förmodligen så håller inte vi klassen nog att spela i division 3, förmodligen inte heller division 4 men åtminstone kanske division 5. Men nu kämpar vi verkligen om att få gå upp en division, och då känns det helt ofattbart hopplöst när vi börjar i division 7 och möter en massa division 3-spelare. Vi har målchanser och lägen likaså Sköllersta, men att spela mot spelare som tränar kontinuerligt nästan varje vecka hela fyra divisioner högre upp och ändå lyckas ta 1 poäng är i många serier en bragd. Att Sköllersta inte med vinner varje match med stora siffror är helt sjukt, Fyra divisioner längre ner. När jag tidigare i veckan såg hur två spelare kunde dominera i division tre när han året innan spelat en serie högre upp, så blir man väldigt nyfiken vad de skulle kunna göra i division 7.

Sedan kan man ju undra vad Sköllerstas A-lag håller för klass, eller är division 3 i år väldigt svag serie, detta tvivlar jag på. Men vad håller vi i Pars FC för klass egentligen, när vi har sådana här dagar och de flesta av våra spelare tillgängliga. Vecka ut och vecka in så får vi ringa runt för att få ihop spelare, och med nöd och näppe får vi ihop ett tillräckligt slagkraftigt lag. Till skillnad från vissa klubbar högre upp som har tillräckligt stora trupper och också kan ta in riktigt bra spelare i lägre divisioner.

Vad som gör en mest fundersam är att deras spelare uppträder väldigt konstigt. Springer och sparkar ner folk och går inte alls in för att ta bollen utan bara spelare, kanske är det så det är i division 3 vad vet jag? Men vi stod upp bra och kämpade och vad som kanske är mest anmärkningsvärt är att dessa division 3-spelare börjar i andra halvlek att maska och dra ut på tiden! Vad är det för inställning när man kommer från fyra divisioner högre upp, teoretiskt så ska de komma och krossa oss med det laget som de ställde upp med i denna omgång. Det är näst intill pinsamt hur de började gå in i situationerna och sparka bort bollen när den är ute för att dra ut på tiden. Jag hoppas för Sköllerstas del att när dessa spelare spelar i A-laget att de har bättre inställning.

Jag har även många andra erfarenheter av när spelare från högre divisioner kommer ner, skillnaden är då att det kan vara en eller två och i dessa matcher så dominerar dem totalt och kan lyfta laget. Det gör en ännu mer fundersam över när betydligt fler inte kan ta upp ett lag i division 7. Även om de inte är startspelare i division 3, så är det så pass stort glapp mellan serierna och en spelare i division 3 som knackar på dörren till A-laget ska i stort sätt utan problem kunna gå direkt in i en startelva i division 4 eller åtminstone 5:an. Oavsett i vilken division så borde han då också vara väldigt tongivande i detta lag, men det är fortfarande minst två divisioner över sjuan.

Vi startade det här laget i division 7 för att få spela i just division 7 och förhoppningsvis också ta oss upp till 6an eller möjligtvis 5an. För den kapaciteten finns hos våra spelare. Men att möta lag som då i snitt kanske håller ett division 4-lags klass känns väldigt tungt, då är det fortfarande en divisions skillnad från kanske vår maxkapacitet i en eventuell division 5 och deras B-lag. Fast då är min fråga åter igen till Sköllersta, hur stor skillnad är det på deras B-lag från match till match. Ena matchen så förlorar man ganska så stort mot mittenlag som IFK Hallsberg som vi vinner mot enkelt och spelar lika mot Brickebacken som vi totalt utklassar. Hur ser laguppställningarna ut i dessa matcher? Visst har Sköllersta ett bra lag och stor trupp. De har vunnit många matcher och ligger i toppen men man börjar ju ändå fundera lite på hur truppen ser ut då. Min mening är att man får vara konsekvent om man har ett B-lag fyra divisioner under sitt A-lag. Använd spelare från A-laget, men när det på papperet ska vara så stor skillnad mellan serierna så se till att visa det i resultaten också. Antagligen så spelar man bara med sina ordinarie från division 3-truppen när man tror att man behöver det, och ändå så klarar man inte av ett division 7-lag.

Men det är i grunden inte Sköllerstas fel att deras division 3-spelare inte håller i 7:an, utan systemet som inte tillåter serierna att få hålla den nivå som de bör hålla. Det finns även fler klubbar som utnyttjar detta och bara ligger i en högre serie någonstans i mitten, för att sedan lyckas ta upp sitt B-lag i de lägre serierna. Men när de inte lyckas så har de inte bara förstört för båda sina två lag, utan även för andra lag som hoppas kunna spela på den nivån som serien egentligen ska hålla. Kanske samma sak sker högre upp i seriesystemen i där Superettalag och Division 1-lag har B-lag i division 2 eller 3. Men där är det skillnad, där är alla spelare medvetna om detta. Sedan så har man också självmant valt att satsa mer på fotbollen och tränar då också betydligt mer för att man har möjligheten till det både som spelare och förening.

Vi är inget storsatsande lag. Det enda vi hoppas på är att gå upp en eller ett par division för vi vet att vi har kapacitet för det, eller åtminstone få chansen att se om vi har det. Däremot har vi nog inte kapacitet för att spela i division 3, fyra divisioner högre upp. Fast efter senaste omgångens match så börjar man ju fundera om man inte skulle bli ett mittenlag i 3:an…

Men som sagt, det är inte någons fel att seriesystemet har tappat sin funktion, utan systemet och reglerna som tillåter detta.

Att vara bland favoriterna i en serie är sällan lätt. Att ha förväntningarna på sig att prestera kan för många vara påfrestande, både fysiskt och psykiskt. Fysiskt för att det gäller att hela tiden träna och hålla sig i form, psykiskt för att det gäller att man hela tiden kan vara fokuserad och taggad inför varje match.

PFC har hitills uppfyllt de förväntningarna och kraven som ställts på laget. Dessa förväntningar är däremot inga som kommit utifrån, utan har främst kommit från laget själv. Ingen spelare i detta lag vill förlora och därför har man även spelat därefter, man har kul när man vinner även om vi spelar för skojs skull.

I förra omgången lyckades man ta en viktig poäng borta mot dåvarande tabelltvåan IFK Lindesberg. En otroligt viktig poäng för att fortsätta hålla avståndet till tvåan i tabellen. På söndag väntar dock ytterligare en seriefinal mot Sköllersta 2 som nu ligger tvåa bara tre poäng efter PFC.

Det kan komma att bli den match som kan ha mest betydelse för toppstriden i fortsättningen av denna serie. Lyckas man vinna så ökar avståndet med hela sex poäng till både tvåan och trean vilket PFC bör kunna hålla serien ut. Däremot om man tappar poäng så blir de kommande matcherna och resultaten för både PFC och resterande lag i tabellen oerhört dramatiska. Detta främst då både tvåan och trean i dagsläget har 23 poäng vardera.

Att tappa poäng är ingen katastrof då allt kan hända. Men utgångsläget blir betydligt mer stramt och pressat, än om laget lyckas ta de poäng som krävs i denna omgång mot Sköllersta.
Lyckas PFC göra en bra match hemma vid universitetet nu på söndag så blir laget väldigt svårstoppat i höst!

Forza PFC

Igår mötte Pars FC serietvåan IFK Lindesberg i en seriefinal som bjöd på både het temperatur i luften och på planen. Det var en match som innebar mycket för de båda lagen. För hemmalagets del handlade det om att ta in ytterligare för att ta in på PFC och för bortalaget att hålla undan mot tvåan och även trean som man möter på söndag.
Trots att det var hemmalaget som började bäst och tog ledningen ganska tidigt in i matchen så startade PFC-motorn sakta men säkert. En äkta PFC-anda ingav sig ju längre matchen led och i slutet lyckades man även kvittera på straff som Jesper Fritz kyligt slog in. Referat av matchen kommer upp imorgon på www.laget.se

Vad som annars kan sägas om matchen är väl att domaren till viss del verkade en aning enögd. Detta börjar bli en vana nu och det gäller för PFC att hålla huvudet kallt och bara fortsätta kämpa och visa att inget ska kunna stoppa oss!
PFC behöver bli ännu tuffare och aggresivare i sitt spel och förhoppningsvis så får man igång ett ännu bättre rull i nästa match. Stundtals var det en aning havsigt spel med många långbollar men det är nog förståeligt när det är så mycket kamp och första matchen på länge för båda lagen.

Nu hoppas vi att alla spelare kommer tillbaka i bra form och även att alla får hålla sig skadefria under hösten så ska vi se till att verkligen fixa det här!

Forza PFC!